Vara glad för det lilla...

Att leva i nuet är inte alla gånger så lätt. Man skulle nästan kunna beskriva det som en konstart eller en inställning man kan behöva lära sig, men som också kräver påminnelser lite titt som tätt. Att vara glad för det lilla likaså. Har under senaste tiden beundrat allas stora ruggar med blåsippor och glatt mig med deras ägare. Jag är dock väldigt glad för den enda lilla blåsippa min trädgård förmår :-) Knappt synbar för ögat står den nu och strålar. Har funderat över att göra ett litet staket runt den... Att man kan bli så till sig för en liten blomma...

I dessa härliga men bråda vårtider i trädgården, kan vi också behöva påminna oss om att 'ta det lugnt...' och inte stressa upp oss för allt vi vill göra klart så snabbt som möjligt. Även om vi kanske gör det i ett gott syfte: så att jag kan njuta sen... För det där sen brukar lätt fyllas med annat som bara måste göras först.... Därför har jag bestämt mig för att sluta med det. Och ja, jag tror man helt enkelt kan bestämma sig. Det är förvisso inte lätt om man till sin personlighet är effektiv... Då är det en riktig utmaning.  Men att välja helt enkelt att se det som är klart och det man är nöjd med, i stället för allllt annat som inte är det, försöker jag göra.  Annars blir det aldrig tid till att bara vara och njuta... Men det är klart, det där med påminnelser är viktigt....Jag glömmer så lätt! Min lilla enda blåsippa är min påminnare just nu.

PS. I natt var det kallllllt! Tror några små spirande växter fick 'kalla fötter' ...