lördag 26 juni 2010

Vittra, fantasi, dyslexi och vallmo......

Tror du att vittra finns?
Jag har åtminstone besökt ett av de ställen där de tros bo..... På midsommaraftonen gjorde vi en liten utflykt till Vitterhuset som ligger nära Åsele i Västerbotten/Lappland.... Å vad jag spanade efter de små.... Men det enda jag såg och kände var en massiv attack från mygg och knott.... :-) 


Vitterhuset är en klippblocksanhopning med väldiga överhäng och överbryggningar som bildar salar och grottor. Klippformationerna i Vitterhuset är uråldriga minnen från istiden som intresserat grottforskare. På den angränsande Vittermyren sägs dessutom en gammal dam vandra omkring ljusa sommarnätter. Det berättas att kvarglömda smörgåsar från tidigare besökare legat kvar orörda i flera dagar trots det rika djurlivet...



Skogens knotiga stigar som slingrar sig fram är vackra, även om man får se sig för så att man inte kliver fel... Ljungväxten Rosling, Andromeda polifolia, har söta rosa blommor som påminner om lingonblommor. 


Hjortronen blommar...


och Skogsstjärnan, Trientalis europaea, glimmar vit...


Det var en enormt pampig upplevelse att stå under de stora klippblocken som till synes ligger 'löst' på varandra... Här inne bor alltså vittra enligt folksägen. 


Om Vittra ur Wikipedia:
Vittra är ett mytiskt folk inom den nordiska fäbodkulturens folktro. Det räknas till dem som inom folktron kallas "de osynliga". Vittra beskrivs som ett folk som lever som människorna, men på annan plats och under andra tider. De håller till på fäbodvallen under vinterhalvåret då människorna inte är där. Sägnerna om vittra påminner om de i Norge förekommande om huldrefolket och gutniska berättelser om di sma undar jordi.
Vittra sägs hålla egen boskap, som kallas vitterkor. Dessa kor ansågs som särskilt förtrollade. Det sägs att fäbodjäntor eller butöuser fått ta hand om och behålla någon av dessa kor genom att kasta en kniv eller sax över kon. Vitterkor har dock den egenheten att de alltid mjölkar stävan full, men aldrig mer än så.
Vittra ser ut, lever och klär sig som människor. De är dödliga. De bor under jorden, eller snarare i en parallell verklighet. Vittras vägar kallas för vitterstråk och på många platser i norra och mellersta Sverige finns det kartor över dessa. Illa går det för den som bygger sitt hus rakt på ett vitterstråk, då går vittra med sin boskap tvärs genom huset.

*

Fantasi och kreativitet är bästa kompisar..... Så tro på vittra eller fantasier kring vittra kan inte annat är vara främjandet för kreativiteten... :-) ...... Och att läsa fantastiska böcker med kittlande historier är det lätt att bli uppslukad av. Dottern exempelvis manglar alla Twilight - böckerna om och om igen. Först på svenska och nu på engelska. MEN, det förutsätter naturligtvis en god läskunnighet..... Har också erfarenhet av hur det är för barn som inte klarar läsningen lika bra för att kunna 'mangla' böcker för uppbyggande fantasi, kreativitet, språkutveckling och massa annat gott som skönlitterär läsning för med sig. 

På Chelsea Flower Show uppmärksammades just läskunnandet genom trädgården: Dyslexia – A Barrier to Education? där man vill lyfta forskningen och de framsteg som gjorts inom området. Böckerna som ligger i murens öppning symboliserar det hinder som just brist i läskunnande kan vara för en del. 


*
Hemma blommar skönheternas skönhet.....

 

De flyktiga dagarna man får uppleva jättevallmons blomning vill man helst inte missa..... Håller tummarna för att några knoppar finns kvar när jag kommer hem igen...


PS. Hoppas att helgen har börjat bra för er alla! Själv blir jag bortskämd hemma hos svärmor.... :-)

Ha det gott!

16 kommentarer:

Bland Blommorna sa...

Vilket förtrollande vackert ställe. Det lägger jag genast till på min lista av besöksmål.

Madame C sa...

Vilken härlig utflykt ni har gjort! Mina jättevallmo är redan överblommade men jag hoppas du har knoppar kvar när du kommer hem. De är ju fantastiska men korta.
Ha det midsommargott,
Charlotta

Zondra Art sa...

Beautiful!!!

godastunder-tokigaidéer sa...

Gud så vackert, jisses vilka bilder allihop.

Ha det gott
Anna

Trädgårdsdrömmar sa...

Jag är uppväxt med Vittra berättelser. Tillbringade sommrarna hos min mormor och morfar. Västerbotten...Klöverfors. Mormor var en klok gumma som såg sånt som ingen annan såg. Jag har hört många Vittra berättelser. Henne ska man hålla sig väl med.
Ha det gott
Carina

Sophia Callmer sa...

Vilket trollskt, vackert ställe! kram Sophia

Helena sa...

Kära Charlotte,

Och jag som trodde din semester hos svärmor skulle innebära vila även från datorer... ;-D Men kanske är det just vilar du gör, och får mer tid att njuta av bloggandet, utan alltför många andra krav runt om. Jag hoppas i alla fall det, att du mår riktigt gott!

Trolska bilder du bjuder på idag och väldigt intressant om Vitterhuset, som jag aldrig tidigare hört talas om. Jag, som ju brukar antyda att småblommorna i trädgården pratar, tar ju genast till mig denna sagolika värld.

Och som fd lärare kan jag ju inte annat än att glädjas att dylexi idag inte bara är ett känt och accepterat begrepp, det t o m uppmärksammas på Chelsea F S!!! Och nog har jag set mången kämpande elev, vars självbild och självförtroende redan hunnit få sig en törn innan jag mötte dem på gymnasiet, av oförstående, oempatiska tidigare lärare och ibland klasskamrater.

Och jag VILL HA just precis sådana sidenblomsliknande supervallmon, just i den färgen!!! Månne finns det ett namn att vidarebefordra denna habegäriga svengelska?

Stor kram, Helena, The Swenglish Home

Lotta sa...

Vilka pärlor det finns i Sverige som man aldrig hört talas om. Skrevs in i min Upplev Sverige-bok för den händelse vi faktiskt tar oss förbi Sundsvallsgränsen någon gång. Tack för tipset!

Frøken Solhat sa...

Charlotte.....hvilket fotryllet sted du der har fundet. Forstår så udenmærket det giver føde til folkesagn...den frotryllede atmosfære der.

Skønne skønne billeder IGEN :0)

Knus Dorthe

Börjelundskan sa...

Åhhhh, Charlotte, vilka underbart´trollska bilder du bjuder på, jag blir alldeles salig när jag ser nåna platser,.... synd att jag bor så långt ifrån, hade genast åkt dit :).

Dina Vallmobilder är otroligt vackra, själv har jag en som är blekrosa, nästan på gränsen till grå-vit, ska försöka hinna med att fota nästa knopp som slår ut. Jag läste din kommentar om rosen, och jag har googlat på den, kika in och läs, kanske har du samma sort.


Ha en skön söndag. Kraaam Cin

Katarina sa...

Ett sånt märkligt ställe - man skulle kunna tro att jättar har slängt lite stenar omkring sig. Måste vara häftigt att gå omkring där inne.

Annelie sa...

Vilket mysigt inlägg.
Kände inte heller till detta Vitterhuset. Perfekta stället att besöka under midsommarhelgen.
Jag är helsåld på lite mystik, fantasi, och gamla sägner. Astrid Lindgren har faktist gjort en hel del för att bidra till att min barndom hade just lite sådant. Tankarna för mig lite åt Ronja Rövardotter när jag läser om Vittror. Var det inte vildvittror i den sagan, bland annat?

Tänk, jag har nog aldrig sett en hjortronblomma, den tackar jag för. Hmm, vad gör den där stegen där?

Riktigt maffiga klippblock, lite mind boggling tycker jag. Speciellt att de har så vassa kanter och raka linjer som man inte ser så himla ofta i naturen, och den där långa lite rundade väggen.

Jag hör till en av dem som lätt blir uppslukad av böcker som dem du nämnt, och måste hålla med om att fantasi och kreativitet främjar varandra. Många miljoner har ju liksom din dotter blivit uppslukad av Twillight. Jag själv läste en serie i mina tonår som hade mycket fantasi och väsen, tror att det var en norsk författare. Tycker om tanken på att det kanske finns andra väsen än oss och att det finns lite hemligheter.

Men hur skön är inte din vallmo? OMG, ljuvligt, ljuvligt tycker jag.

Kramar till Norrlandstjejen från Annelie.

Mammasblommor sa...

Häftiga bilder med de stora stenblocken!
Rosa jättevallmon är störtskön!
Ha det gott!
//Margot

Inger sa...

Skulle inte våga gå under de stora stenblocken. Naturen är häftig:)
Ha det gott!

Solhatten - Isas Trädgård sa...

Hej Charlotte !
Är övertygad om att det finns massor med "småknytt" i naturen som människor förr såg som en naturlig del av livet, men som vi idag har tappat kontakten med.

Vilken härlig magisk natur med de stora klippblocken ! Hoppas du fick massor av påfyllnad under besöket !

Ha det så gott !
Kramar /Isa

Marie Lithén sa...

oj, fanns mycket habegär här, Irisarna är ju gudomliga Vallmon likaså, oj oj oj