Great Dixter (del 1)

Dagen efter besöket i Beth Chatto Gardens begav vi oss söder om London till East Sussex och Great Dixter. Även denna gång fick vi utmaningar med logistiken mellan tåg och trädgård...

Denna skönsjungande koltrast välkomnade oss så fint när vi väl kom fram

Om de vedermödorna kan du läsa här:

Glada i hågen hoppade vi av tåget i Robertsbridge där vi såg framför oss att ta en taxi den sista biten. Allt enligt rekommendationer vi hittat på en trädgårdsturist-site på nätet. Problemet var bara att det inte fanns varken taxi eller några människor att fråga i närheten av den lilla, lilla obemannade tågstationen...... Robertsbridge är en 'sleeping village' som en kvinna sa lite senare till oss... Hrmmm... vi märkte det..... Hur som haver fick vi hjälp hos en bilhandlare vi hittade lite längre bort som hjälpte oss att jaga (!) en taxi i området som kunde köra oss den sista biten. Det var inte lätt och det dröjde ett tag innan dom fick napp. Det verkar överhuvudtaget inte finnas några verksamma taxi-bilar i Robertsbridge att tala om. Kvinna som efter en timme dök upp körde oss i alla fall till destinationsmålet. Vi passade på att boka henne för hämtning också vid stängningsdags.... ;-) Färden mellan tågstationen och Great Dixter var en helt underbar upplevelse. Vi körde genom ett klassiskt engelskt landskap och jag hade gärna åkt några mil till faktiskt bara för att få se ännu mer...

Går man in på Great Dixters hemsida rekommenderar dom en annan tågstation och sedan buss. Men jag tror inte bussen går ända fram till trädgården, utan till en närliggande by... Det var därför vi valde att åka till Robertsbridge. Någon som åkt hit och har tips på bästa ressättet (förutom bil då..)???

Välkommen!

Ja men.... stig in då... och välkommen att följa med på en liten tur i Great Dixters sköna miljö. Gissar igen att flera av er besökt trädgården. Här kommer en liten rapport från min visit en varm och solig dag i maj förra året.

Det finns ett antal trädgårdar, nja ganska många egentligen, som jag åtminstone har på min 'vill-besöka-lista'. Great Dixter är en av dom. En trädgård där man genom de åldriga byggnaderna förflyttas tillbaka några århundraden i tiden, men annars möts av en mix av stramt formklippta figurer och häckar blandat med en känsla av vildväxande planteringar. 

Vill du veta mer?

Vill du veta mer om Great Dixter, trädgården och historien bakom, hittar du en sammanfattning på svenska HÄR  eller går du till hemsidan HÄR. Som trädgården ser ut i dag, är Christopher Lloyds förtjänst, även om grunderna till den annorlunda trädgården gjordes av hans föräldrar med hjälp av en trädgårdsarkitekt. Alla ängar i Great Dixter är Christophers mammas förtjänst, som var mycket intresserad av vilda påskliljor och frittalaria och drog upp sådan från frö.

I trädgården möttes vi av studenter lite överallt. Måste vara en fantastisk plats att utbilda sig på inom trädgård. Great Dixter har även massor av dagskurser för trädgårds-intresserade.

De första bilderna kommer från 'Sunk garden' som centreras kring en kantig damm. 'Sunk garden' är en vacker och mycket skyddad plats omgiven av byggnader, murar och häckar.  Under kriget användes dammen tydligen till grönsaksodling :-)

Slingrande stammar mot muren där en skir klematis får klätterstöd.

Genom en öppning i muren i 'Sunk garden' kommer man vidare i trädgården. Nivåskillnaderna är flera så trappor är vanliga. På vissa ställen gäller det att se sig för ordentligt... för trapporna används till planteringar. Inte bara lite grönt i fogkanterna här inte, utan ganska stora växter tittar oftast fram. Riktigt kul och ett annorlunda och kreativt sätt att använda trappstegen till något mer än just att kliva på.

Den vy jag alltid har förknippat med Great Dixter är denna med de stora formklippta idegranarna placerade på en äng. Kontrasten mellan det vilda och det tuktade gillar jag.

Gångstråken är många och gångarna är stenlagda.

Ofta ringlar dom sig fram... Som här exempelvis. Det finns gott om ängar i trädgården och även dessa är som synes förgyllda med gångar. Antingen stenlagda, eller uppklippta i gräsmattan.

Snygg vattenanordning!!!

Här är det 'The long border' man kan se. Rabatterna består inte av några färgmatchade växter, utan rött, rosa, lila, orange och gult blandas ganska friskt. Just vid vårt besök var nog lila den övervägande färgen, mycket beroende på alla allium som blommade.

'Sprengeri'.... Vill ha denna söta röda sommartulpan! Synd bara att den är så förskräckligt dyr att köpa.... Här fanns den i överflöd.

 Gångarna längs de 'ej-rakt-klippta' häckarna är smala, smala

Nu har vi kommit upp en nivå till 'High garden' som har en stil påminnande om en köksträdgård. Det odlas både grönsaker och blommor här.

Även studenter och trädgårdsarbetare måste tvätta kläder emellanåt tydligen... ;-) Är inte det här bland de sötaste tvättlinor ni sett? En egen liten innergård för tvätten.... Jag kunde inte låta bli att ta en bild!!! 

Varför rensa frösådda plantor i gruset när det blir så här vackert!!

Trädgården var minst sagt annorlunda och inte kanske vad jag hade förväntat mig. Stilen är säregen och ganska uppseendeväckande. En mustig blandning av det formklippta och det 'vilda'. Byggnaderna bidrar med mycket känsla i trädgården och är en viktig del i landskapet och hela anläggningen säger väldigt mycket om familjen som bodde här och deras lust och vision om att skapa en icke-traditonell trädgård. 

Ännu mer nyfiken på att läsa boken

Efter besöket blev jag ännu mer nyfiken på att läsa boken 'Dear friend and garderner', innehållande en brevväxling mellan Beth Chatto och Christopher Lloyd. Kan bara tänka mig hur dessa två trädgårdsskapare, med sådana olika trädgårdar, måste ha haft ett givande utbyte av varandras erfarenheter och kunskaper.

En pärla till plantskola

En riktig pärla i trädgården är plantskolan... Tror inte jag besökt en vackrare. Nästa inlägg från Great Dixter handlar den.

Kram,